Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f 2 237 ]
bor fke i Klenfmeds hård, eller någon ftorre
dårtill tjenlig inrättning.
Att tillvårka jårn uti fådana ugnar eller
hårdar, har fordom varit brukligt, och
nyttjas ånnu i Tyfkland, hvareft de kallas
Lup-penfeuer, hvilka i fednare tider blifvit något
forbåttrade och updragne till 10 à 12
qvar-ters högd med Hålle eller hård af fand, ler
och ftybbe, famt öppningar for formar och
flaggens uttappande. Sådana ugnar hafva
förmodeligen under medeltiden, hos ofs åfven
varit i bruk, och Luppjårn omtalas ofta i
gaml?. handlingar.
Rånnverks fmidet, eller fåttet, att i
for-fla fmåltningen erhålla fmidigt jårn af
malmen, uti hårdar, utan ugn eller
kringmur-ning, har ock fåkerligen varit nyttjadt af
våra Landsmån i åldre tider. Man vinner
ockfå härigenom på ganfka lått fått litt
ändamål. Malmen påfåttes fkiftetals och
ned-fmåltes med kol, till defs järnet befinnes
hafva fårfkadt till en fmålta. Denne innehåller
dock åfven någon råhet, och bor omfmåltas
till bruk for finare arbeten.
Osmunds fmidet har egenteligen beflått
däruti, att förvandla Tackjärn genom
om-imåltning i Hård till fmidigt järn, famt defs
hopflagning i visfa flycken. Förmodeligen
har omfmåltning af Luppjårn, och fådant
jårn, fom erhållits i rånnvärks hårdarne,
varit åldfla tillvårkningen af Osmundsjärn, och
detta arbetsfått torde hafva nyttjadts långre
fram i medeltiden, till defs de högre
Luppen-feuer-ugnarne kommit i bruk, uti hvilka man
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
