Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f 2 271 ]
blänkande vapen, hjelmar, brynjor, fkoldar,’
dyrbar och lyfandc klädnad. Desfe måfle
erhållas hvarå!! de kunde fås, och röfva år en
lått åtkomft for hvarje öfverlågfen
armflyr-ka. Roflyflnaden uptlod alldeles fom
nödvändig. Den hade lin grund i behofven, den
okades jemväl genom framgången. "Hafven
<ki mycket gods på edra Skepp, frågade
Sjöröfvare n Viking Viffelfon fin Motflåndarc
"Niorve ifrån Uplanden i Norrige" Meii
desfe Hårnadens orfaker inträffa tillfammans
i defs foremål och århålla jemväl i dem fm
uplysning, hvilke fiftnåmde nu fkola intaga
uptrådet på denna märkvärdiga fkådeplats.
Stort namn och rykte bor forft och med
fkål uptagas fom driffjådren i gamla verldens:
rorelfer. Därefter flråfvades ej fållan ockfå
med nidingsverk. Åtminftone fans hos våra
Förfäder ingen lefnads eller fede-råttelfe
djupare i hjertan eller flenar infkrifven ån
följande från flägt till flägt gångfe minnesfpråk,
fom ån förtjenar ftenens ftil:
Egendom forloras,
Vänner gå bort;
Sjelfver Du dor.
Ett icke dor:
Det år Rykte efter döden.
Rykte borde fordenfkull firar vara med
och emottaga hela flågter redan vid deras
ingång i verlden. Ånnu hade icke den
förunderliga inbillningen förvändt nå^on menfk-
i*
«) Thorften Vikingfons Saga, fid. 33,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
