Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[ 299 ]
prof af utmärkt hjeltemod jemkade
Vikingarne någon gång antalet af egna fkepp emot
fiendens, och lade under drabbningen
ofver-fkottet å fida. Men denna hofliga manlighet,
fom Asmund och Rolf ville hvarannan i fin
tråffning, erfor icke Vikingen Grim af desfa
foüerbröder, icke heller någon annan varning,
utan ofverrafkades om natten under fin hvila.
Sote, Svenfk Viking, hade icke heller något
undfeende med Olof Haraldfon, hvilken han
med florre magt mötte i Södermanlands
fkå-ren. Men Olof tog den forfigtighet vid hand,
at lågga fina fkepp emellan tvånne klippor,
dår \Sote icke kunde nyttja fin hela flyrka,
utan mifle flere fkepp och måfle öfvergifva
fin fiende /). Ofta lågo de i förfåt for
hvarandra i trånga pafs, fom kablades och
forfat-te den ankommande ovarfamma fienden i
ofor-fedd undergång. Möttes Vikingarne med
mindre antal fkepp, lämpades anfall merendels
till fnar äntring. Skepp lades emot fkepp.
Hvar och en fokte befegra fin motliggande
fiende utan någon fynnerlig ordning och.
fammanhang med de öfrige. Striden
lyckta-des for den ofvervundna fålunda, at flundom
gafs grud åt dem, fom icke ftupat och med
hvilka Segraren ej fållan forftårkte fin egeu
magt, flundom dödades hvart mans barn»
fåfom Grim erindrade Asmund, eller måfle
fpringa öfver bord och foka lifsbergning
genom fimmande; hvilken konfl nordens åldre
fjomån innehade i fullkomlighet. Men, då
florre flottor flotte einot hvarandra, hörde
till
/) Olofs S. lid. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
