Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 4 )
hand en flags rättighet att vara de Lärdes
fpråk, och blef dem lika fom en fkyldighet
ålagd att deruppå författa lina fkrifter.
Italienare, Fransmän, Engländare, Tyfkar &c.,
ut-gåfvo få godt fom utan undantag lina arbeten
på Latin. Att läfa och förftå de Lärdes
fkrifter under detta tidhvarf, och att fjelf lkrifva
för att meddela andra Nationers Lärda fina
påfund i Vetenfkaperna, behöfdes då icke
känna något annat fpråk utom modersmålet än
Latin, och att kunna lkrifva det rätt och
cor-rect utan all oratorilk vältalighet. Deffe
Lärde förtjena deruti få mycket ftörre loford, fom
de derigenom utmärkte fitt nit att kringfprida
Vetenfkapernas ehuru ännu fvaga ljus, tillika
med andra lärda yrken, i alla Nationer och
ibland fådana i dem fom af naturen danade
till Vetenfkapers uppodlun gjort fig kunnige
i detta de Lärdes för den tiden varande eget
fpråk. Att hvar och en Lärd ikolat författa
fina fkrifter på eget fpråk, hade då varit att
undangömma dem för alla andra Nationers
Lärda, eller ock att förbinda delTa att lära
känna en myckenhet andra fpråk, för att kunna
begagna lig af deffa lärfkilta Nationers Lärdes
fkrifter, och att genom tilläggningar af egna
påfund bidraga till Vetenfkapernas förkofran.
Om Cartefius hade författat lina arbeten på
Franfka, Newton på Engelfka, Bernoullier på
Sweizerfka, Galileus på Italienlka, Leibnitius
o
Pa .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
