Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 17 )
hand vill glömma det latinfka fpråket, och,
enligt Frankrikes och Englands exempel,
bruka eget fpråk till lärda Afhandlingar
utgifvande. De Tyfke Lärde, färdeles i de
Skrifter, fom de under nyligaft förflutna och
närvarande tidhvarf utgifvit, hafva följt famma
exempel och i dem brukat fitt eget fpråk,
likväl icke ännu i lika allmänhet, emedan mail
då och då får fe någon latinfk bok utgifven r
Tyfkland, egentligen likväl i de exada
Ve-tenfkaperna, äfven Natural-Hifiorien. Det fom
är fagdt om Tylkland och defs Lärde kan
lämpas näftan på lika fatt till Italien och defs
Lärde. Så godt fom alla fknfter i Italien,
hvilka utkommo i Vetenfkaperna under det l6:de
och 17:de feklet, äfven i början och långt in
uppå det adertonde, voro författade på
Latin. Inftitutum Bononienfe var ibland de
äld-fta Lärda Samfund efter det Franfka och
Engel (ka, och författades defs Åder ifrån början
och framgent på Latin. Men de
Vetenlkaps-Societeter, hvilka fedan inrättades i Italien
och efter 1760-talet, vid hvilken epok bruket
af det latinfka fpråket började märkligen i
Europa att aftaga, behöllo vid fina Aders
utgifvande fitt eget eller italienlka fpråket, fåfom
Academien i Siena, hvilken inrättades år 1761,
och den i Verona, fom inrättades år 1782.
Intill detta tidhvarf följde de Italienfke Lärde
den gamla fedvanan nog mangrant att utgifva
TX Del. B fina .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
