Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• C 519 )
brukadt, än Upplysning i Pliilofophien, att ett
tidhvarf vanligen kallas upplyft, få fnart i
fyn-nerhet viffa vackrare Vetenfkaper och Konfter
ftigit till någon högd. att, i allmänhet fagdtj
detta är fagdt för mycket, att fådana i viffa
ämnen högft upplyfta och polerade tidhvarf
gerna äro defs gröfre, oförftåndigare eller
åt-minftone lättlinnigare och oupplyftare i viffa
andra3 att detta fall var Athens, att icke
mindre .ör Athens räkning, an andra Staters, dec
blir \ fanning, att fällan eller aldrig hafva
de tidhvarf, dem man gifvit namn af de meft
upplyfta, varit för Uppfoftringen de bäfta*
Undervisningen hade aldeles upphört att vara
ett ämne för Staten: den indrogs i Hufen och
vardt Familjernes enfak _ Athén föll, fom
man vet, i detta upplyfta tidhvarf.
Men ehuru nu mera Uppfoftringen icke
var, hvad den kunnat och bordt, grundvalen
för Statens befrånd, måfte man likväl tillftå,
att ännu egde den mycket förträffligt i
Ordning och Sätt, till danande af den enfkilda
Odlingen. Åtminftone genom ett infamlande
af viffa Satfer och Bruk, dem Grekifka
Pedagogiken erbjuder, Ikulle tilläfventyrs kunna
uppftå en Theori, ännu nog lärorik, för att
anmärkas.
Man kan val fäga, att den Undervisning,
fom var den allmänna, föga beftod i annat än
viffa Gymnaftifka öfningar, ordet fÖrftådt
egentligen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
