Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• ( 333 )
ders upplysning hade i många mål gjort dem
alldeles umbärliga. Hvad har då kunnat
befria dem från detta öde, om ej deras yttre
finnliga behag, jag menar detta ordens och
uttryckens välljud, fom genom inbildningens
benägna åtgärd äfven under en ty fi läsning är
verkande? Jag talar hittills om Homerers och
Virgiliers, om Demoliheners och Ciceroners
fpråk utan fkilnad. Men det Grekifka är en
firén, fom ej länge tillåter mig denna
opartifk-het. Det är ej möjligt, att hafva en gång väl
fattat intrycket af defs fång, utan att
föredraga det för alla andra. Det är helt och hållet
harmoni, ifrån nominer och verber till den
ringade oböjliga partikel. Med blotta grekilka
namn kan man, utan poëfiens ohelgande, fylla
hela verfer. Là, tous les noms heureux,
fä-ger Boileau,
femblent nés pour les vers:
Ulysfe, Agamemnon, Orefte, Idoménée,
Hélene, Ménélas, Paris, Hector, Enée.
Och detta redan i fina elementer få
välljudande fpråk, huru behandlades det? Man valde
icke allenafl: ord för uttryckets renhet, man
valde ordningen af orden för den riktigafie
tonföljd. För denna lyckliga frihet hade man
att tacka fpråkets grammatik, fom tyckes vara
gjord af vältalare och poeter. En phras af ett
måtteligt antal ord erbjuder åt det granfkande
örat en mängd omfattningar, af hvilka det kan
väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
