Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. På patriarkernas dagar - 5. En judisk idyll och en haremsroman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 W. L. GEORGE
Han har rätt. Det vilar över den gamla semitiska
sagan en doft av nordisk bondeidyll och — nordisk
humanitet.
Helt andra sedvanor och ett helt annat
uppfattningssätt möter oss i en berättelse från
makkabcertiden — boken om Esther.
Boken om Esther är ingen saga om bondeliv, om
naiva och osammansatta människor utan en roman
om en skön och intrigant haremsdam och en grym
och blodtörstig storvezir. Hade sagan om Rut ett
nästan nordiskt tycke, är det här den äkta och
oförfalskade Orienten, som träder oss till mötes. Och
var det en fördragsam och human anda, som slog
emot oss i sagan om Rut och Boas, så är berättelsen
om Ahasverus och Ester ett utslag av motbjudande
judisk chauvinism.
En gång, förtäljer berättelsen, gjorde konung
Ahasverus i Susan ett sju dagars gästabud för allt folk,
som fanns i Susans borg, både stora och små, i den
inhängnade trädgård, som hörde till kungapalatset.
Där hängde tapeter av linne, bomull och mörkblått
tyg, uppsatta med vita och purpurröda snören i
ringar av silver och på pelare av vit marmor. Soffor av
guld och silver stodo på ett golv, som var inlagt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
