Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 7. Den nordiska medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 W. L. GEORGE
VII. Den nordiska medeltiden.
En av Birger Jarls landsfaderliga förordningar
lär ha varit träldomens avskaffande. Officiellt
förbjöds institutionen emellertid först år 1335, tydligen
som en följd av den högtidsstämning, den unge
Magnus Erikssons eriksgata genom Sveriges
bygder fört med sig. Den verklighet, som döljer sig
bakom dessa nakna fakta, erbjuder som vanligt, när
det gäller dessa avlägsna tider, vissa svårigheten att
finna. Trälarna betraktades säkerligen icke såsom djur
utan som människor av lägre kast, och redan djuren
ha sedan gammalt behandlats bättre här än i de flesta
länder. Så mycket våga vi därför påstå, att trälarna
här i norden åtnjöto en relativt god behandling. Men
att träldomsinstitutionen kunnat fortfara så länge
visar å andra sidan, att människan ännu inte stod
vidare högt i kurs — med andra ord: att råheten
fortfarande var stor och oförfalskad.
Folkets huvudmassa — de självägande bönderna —
levde under medeltiden under liknande yttre villkor,
som dem vi redan mött hos de gamla nordborna.
Åtminstone under den äldre medeltiden betraktade
bonden, fastän han utbytt Tor mot Sankt Olof, sin
värld med samma ögon som sin hedniske förfader.
Han hade samma starka samhörighetskänsla med sin
ätt som denne. Hans tankar gingo sällan utanför
byalaget och nästan aldrig utanför häradets gränser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
