Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ljus - 7. Den nordiska medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 W. L. GEORGE
av hennes makt som gårdens härskarinna och
oinskränkt ledare av alla husliga göromål. De göromålen
voro nog i stort sett desamma som under
vikingatiden, ty de yttre levnadsvillkoren hade inte
nämnvärt förändrats.
Klasskänslan var hos bonden starkt utvecklad. Det
ansågs som en stor skam och olycka, om en
gårdsdotter gifte sig med en husmansson. Om någon sällsynt
gång känslan segrade över beräkningen, skedde det
först efter mycket motstånd och obehag. Vanligast
var, att giftermål ingingos efter hemmanstal och efter
åkrarnas mer eller mindre lämpliga belägenhet i
förhållande till det arv, som en gång skulle bli den unga
flickans. Säkert är, att den sociala synpunkten på
äktenskapet, med allt vad detta innebar av tvång för
den manliga och i ännu högre grad för den
kvinnliga parten, fortfarande var den avgörande.
Ännu i våra dagar ha vi svårt att göra oss kvitt vår
romantiskt sentimentala blick på medeltiden. Ordet
»medeltid» uppväcker hos oss en fantasibild av gråa
borgar med tunga stenmurar, torn, tinnar och
vindbryggor, väldiga vapensalar, fyllda av ädla riddare,
stolta borgfruar och sköna jungfrur . ..
Det är en vacker dröm, åtminstone för de
skandinaviska ländernas vidkommande. Den heliga Birgitta,
dotter till en av landets förnämaste, mäktigaste och
rikaste män, växte upp under förhållanden så enkla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
