Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Pånyttfödelse - 2. Trubadurerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 W. L. GEORGE
Det är också värt att anteckna, att en kvinna ännu inte
visste, hur hon skulle bli behandlad. Philippa kunde
genom sin förbön befria krigsfångar, men hennes man
tvekade inte, att hålla hennes mor inspärrad under
tjugoett år. Och när prinsen av Wales intog Limoges,
lät han inte blott döda männen utan också kvinnor och
barn. Allt detta berättas av Froissart, ehuru han av
natur och böjelse stod på stormännens sida. Han föraktar
de lågättade och ser inget ont i, att de förtryckas. Men
i alla fall äro hans krönikor både välskrivna och
spännande. Han står mitt i en värld, där begreppet
gentleman just håller på att skapas, men männen äro
fortfarande sedeslösa, trolösa och utsvävande — det
mesta av ridderligheten sitter ännu i munnen. Det är
en naiv tid, en skapandets tid, då ett
gentlemannamässigt yttre kunde dölja ett mycket litet
gentlemannamässigt handlingssätt. Krönikeskrivaren Commines
skriver tidens epitarium med sex cyniska ord: »De som
lyckas få alltid ära.»
Detta var den högborna kvinnan. Hennes
rättigheter hade ännu inte stadgat sig. Hon kunde bli utsatt
för den mest brutala behandling. När hennes man
drog ut på korståg, kunde det hända, att hon under
åratal fick sitta instängd i ett torn. Men det kunde
också hända, att hon fick leva ett långt liv ärad och
vördad. I fråga om de lägre klassernas kvinnor möta
vi en avskräckande bild. Hon fick tåla hugg och slag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
