Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Pånyttfödelse - 5. Kultur och känsla - 6. Renässansliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 W. L. GEORGE
land belägrades slottet av den engelske konungen
Edvard I. Besättningen var hårt pressad. Man svalt, och
det var knappast något hopp om, att man skulle
kunna hålla sig. Då förmådde den skotske befälhavaren
sin hustru att klä sig i lumpor, varefter hon drevs ut
genom porten. När engelsmännen uppfångade henne,
påstod hon sig vara en tiggerska, som av en
tillfällighet blivit innesluten i slottet. När det blev ont om
mat, hade man kört bort henne. Engelsmännen
trodde henne och läto henne gå. När damen var i
säkerhet, gjorde skottarna ett utfall och nedhöggos till sista
man.
Detta känslobetonade sätt att se på kvinnan vinner
ökad styrka under det femtonde och sextonde
århundradet. I själva verket är renässanstiden
kärlekslyrikens guldålder ...
VI. Renässansliv.
Renässansen är kärlekslyrikens guldålder, sade vi.
Omdömet bör tagas cum grano salis. Vi ha förut
påpekat, att renässansens världssyn var ytterligt
cynisk. Det bör därför inte förvåna, att också den
blick, varmed man såg på kvinnan, var cynisk.
Ett inte alltför sällsynt utställningsföremål i
kontinentens muséer är en viss pjäs, som går under namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
