Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Kritikens tidsålder - 2. Människan födes god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KBRITIKENS TIDSALDER 221
ingen möjlighet för en kvinna att få lära sig något —
det hade sina svårigheter även för gossar. Hannah
More berättar, att i Cheddars församling fanns bara
en bibel, och den användes att ställa en blomkruka på.
Tillståndet i städerna var ohyggligt, liksom straffen:
en kvinna, som stulit mer än fem shillings, hängdes.
Krogarna i London annonserade, att man kunde få
dricka sig full för en penny och dödfull för två pence.
Fängelserna och deportationsskeppen voro överfyllda.
I cellerna blandades båda könen — fängelserna voro
lastens härdar. Under tiden skedde också en viktig
social förskjutning: jorden gick allt mer och mer över
i de stora godsägarnas händer. Vi behöva inte
påpeka för läsaren, hur kvinnan behandlades under
denna tid. Den förnäma damen hade ungefär samma
rättigheter som tvåhundra år tidigare. Sällan tvingade
man henne nu mot hennes vilja in i äktenskapet. Men
man tog henne för pengarna, och hjälp fann hon
ingenstädes. En fattig kvinna kunde för lindriga eller
inga förseelser få offentligt prygel eller bli ställd vid
skampålen. Hon hade inga rättigheter gent emot sin
man, som hade makt att handgripligen tillrättavisa
henne. Flerfaldiga gånger hände det, att en man sålde
sin hustru för fem shillings. Thomas Hardy omtalar
i »The Mayor of Casterbridge» ett dylikt fall.
Så fortsätter den långa historien om kvinnans
elände. Det hela förefaller hopplöst. Skall kvinnan ald-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
