Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Getter och får - 5. "Respectability"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 W. L. GEORGE
Under sjuttonhundratalet hade medelklassen inte
samma betydelse som i våra dagar. Över alla andra
stod adeln. Närmast kom egendomsägarnas klass, i
Amerikas sydstater likaväl som i Europa. Därnäst
kommo de självägande bönderna och hantverkarna,
som sysselsatte ett par gesäller, och butiksägaren.
Ännu lägre på rangskalan stod arbetarklassen, som
delvis levde under vidriga förhållanden.
Detta är emellertid en alltför subtil uppdelning. I
början av sjuttonhundratalet fanns det praktiskt
endast två klasser: adeln, och så alla övriga.
En adelsman gifte sig aldrig under sitt stånd.
Undantagen blevo noggrant bokförda och betraktades
som utslag av en mycket ovärldslig romantik.
Gesällen gifte sig vanligen med mästarens dotter och
övertog hans rörelse. Affärsmannens dotter gifte sig ofta
med bokhållaren.
Under sjuttonhundratalets lopp ändrades
förhållandena. I Virginien, Georgien, Lousiana, Västindien och
Ostindien förtjänades stora förmögenheter. En ny
klass uppstod, den rike affärsmannen eller bankiren,
som man kan jämföra med den rike köpmannen från
Venedig, Bremen eller Winchelsea under tolvte till
femtonde århundradet.
Vid tiden för det amerikanska frihetskriget kunde
en gentleman endast välja en bana, officerens. Han
kunde bli domare, men knappast advokat. Han kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
