Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Vägen till framtiden - 1. Kompetensstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272 W. L. GEORGE
prov på under Krimkriget, läto männen ana, att även
kvinnor understundom ha hjärnor. Det rådde allmän
missbelåtenhet bland kvinnorna. Ännu på 1860-talet
fanns det inga kvinnoklubbar, men däremot en
förhållandevis livlig agitation. Inte blott kvinnorna, utan
även männen, befunno sig i upprorsstämning det
oroliga året 1848. Både i Frankrike, Tyskland, Ungern
och Italien nådde de politiska frihetssträvandena sin
höjdpunkt. Man kritiserade allt: religionen, det
politiska och sociala systemet. Naturligtvis drogs
kvinnan med. År 1867 vågade John Stuart Mill i engelska
parlamentet framlägga förslag om kvinnlig rösträtt.
Motionen avslogs, men två år senare fingo
engelskorna en begränsad kommunal rösträtt. Samma år fingo
kvinnorna i staten Wyoming politisk rösträtt. Äret
därpå fingo engelskorna rätt att deltaga i
skolrådsvalen. De blevo till och med valbara.
Det kan synas små framsteg, men det visar,
att det brann i alla hörn. Kravet på jämställighet
med mannen höjdes av sins emellan mycket olika
kvinnor: Ellen Key, Mrs. Chapman Catt, Selma
Lagerlöf. År 1893 fingo kvinnorna i Colorado rösträtt.
Efter kommo Nya Zeeland och Sydaustralien, en del
amerikanska stater och några av de brittiska
kolonierna. Gamla Europa höll längst igen. År 1907 fingo
kvinnorna rösträtt i Finland och 1908 i Norge.
Lättvunna voro dessa segrar för ingen del. För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
