Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Vägen till framtiden - 1. Kompetensstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274 W. L. GEORGE
innan mannen lär sig begripa, att procenthalten
dumbommar är lika stor bland kvinnorna som bland
männen.
I detta sammanhang böra vi kanske påminna om,
att när i England en kungl. kommitté fick i uppdrag
att undersöka undervisningsväsendet, nämndes
ingenting om flickskolorna: de ansågos inte viktiga nog.
Det bör också påpekas, att England först år 1858 fick
verkliga flickskolor — det berömda Cheltenham. Det
var på sätt och vis en reaktion mot det victorianska
systemet. Kanske har Cheltenham i sin mån bidragit
att utrota den kvinnotyp, som gick under namnet
»en gammal flicka».
Under 1800-talet hade kvinnan förstått skaffa sig
tillträde till en hel del förvärvsgrenar. När Elisabeth
Garrett blev apotekare, visade hon på ett surrogat —
om också ett dåligt surrogat — för äktenskapet, och det
var en stor dag för kvinnorna, när miss Jex-Blake år
1869 i Edinburgh begärde att bli promoverad till
medicine doktor. Det var en synnerligen märklig
händelse, ty enligt den victorianska tidens åskådning
ansågs det opassande för en kvinna att veta något om
medicin och kirurgi. Under två år rasade en våldsam
strid. Den medicinska fakulteten uteslöt kvinnorna
från föreläsningarna. En mer välsinnad fakultet, som
släppte in kvinnliga åhörare, vägrade i stället att till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
