Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Ur mannens synvinkel - 1. Inom fyra väggar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 2
306 W. L. GEORGE
äkta par. Nu blev deras öde ett annat. Munken och
»helgonet» från tolvhundratalets mitt dolde för
varandra och för sig själva arten av sina känslor,
undertryckte sin natur och trodde sig mötas på ett plan,
svindlande högt över det jordiska.
»Det synes mig», skriver Petrus till Kristina, »som
om jag nu först förstode orden i denna mässa: natten
är mig ljus i min glädje, emedan mörkret icke varder
mörkt inför dig, och natten strålar såsom dagens ljus.
O, ljuva natt, o, sälla natt, som för mig blev
begynnelsen till den gudomliga upplysning, som ej vet av
skillnaden mellan dag och natt! O, härliga och
fröjdefulla natt, under vilken det först förunnades mig att
smaka, hur ljuv Herren är, och under vilken jag
befanns värdig att skåda hans brud!»
En annan gång skriver han:
»O, älskade Kristina, Kristi brud, svara mig på
mina frågor. Säg mig, var är du, när du icke mer vet
av dig själv? O, du ljuva, för vilken världen är för
trång och för oren att bebo, var skall jag söka och
var skall jag finna dig? Ubi in meridie cubetis et
pascatis? »
Vid avskedet skriver han till henne:
»Mitt hjärtas glädje är svunnen, jubelsången är
vorden sorgevisa, kronan har fallit från mitt huvud, och
därför äro mina ögon förmörkade.»
En drastisk motsats till den svenske munktens mys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
