Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Makan - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
att deras lif i stort bör följa, torde mannen sedan kunna öfverlåta
åt hustrun att genomföra den i hemmet och icke i onödan blanda
sig i dettas detaljer, såvida icke hustrun visar sig ur stånd att
kunna leda hemmets ordning i den önskade riktningen.
Om han däremot utan takt och finkänslighet ingriper på
hustruns område, skall han förgripa sig på hemmets innersta
natur.
Här är inte fråga om underordnande eller öfverordnande,
icke om herravälde eller lydnad, utan om ett djupt kändt
medvetande hos båda, att de äro bestämda för hvarandra, och att de
endast genom samförstånd, kunna åstadkomma ett harmoniskt helt,
som är lika starkt utåt som inåt.
Just på den grund, att mannen och kvinnan äro så olika,
är det möjligt för dem att i äktenskapet bibehålla sin fulla
själfständighet och likafullt bilda en enhet.
I denna enhet bör den känslan vara lefvande, att den enes
lif fullkomnas först genom den andres, att hvad den ene för sin
del mäktar utföra, får sitt sanna värde först, när det göres för
den andre.
När människan känner, att allt hvad hon är och gör fyller
ej blott hennes eget, utan också en annans lif, då blir hon
medveten om, att hon verkligen är en själfständig person, icke bunden
ens af sin egen själfviskhet; de små, ofta tröttande uppgifterna få
liksom en högre betydelse, och kraften växer under tiden.
Men är själfständighetskänslan af det egoistiska slaget, som
bara söker sitt på den andres bekostnad, då är det slut med
samhörigheten inom hemmet. En själfständighet, som icke samtidigt
blir hängifvenhet, är en kraft, som undergräfver den verkliga
enheten och försvagar hemmet gent emot yttre faror.
Hustruns arbete i äktenskapet är intet förvärfsarbete, ehuru
äfven det, väl utfördt, indirekt i hög grad bidrager till välståndets
ökande. »En sparad penning är så god, som en förvärfvad».
Emellertid finns det utom hennes arbete med händer och
hufvud, ännu ett annat lika berättigadt, nämligen hjärtats. Detta
är det arbete, i hvilket hon offrar sin egen kraft för att främja
det mål, makarne gemensamt sträfva efter, och för att åstadkomma,
hvad hennes man har rätt att önska och hoppas af henne.
Det är genom hjärtats arbete, som hon förstår att
upprätthålla och stärka hans mod och kraft till verksamhet, samt lätta
hans sorger och bekymmer. Detta hjärtats arbete finner sin lön
i den lyckokänsla, det framkallar hos båda.
På hvad sätt detta hjärtats arbete skall framträda midt i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
