Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Makan - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Den första är arbetarefamiljens. Minimum för en sådan
våning borde vara två rum och kök, så att icke familjens ofta
talrika medlemmar behöfde tvingas samman på en alltför liten yta.
Tyvärr äro arbetarebostäderna i de flesta fall långt mindre och
— hvad värre är — de hysa icke blott familjens egna
medlemmar utan också ett större eller mindre antal främmande
»inneboende». Detta i alla afseenden fördärfliga bostadssystem, som mest
florerar i de större städerna, står icke att hjälpa, så länge det icke
anses nedsättande ens för städernas egna styrelser att ockra på de
fattiges elände genom ovärdiga spekulationer i tomter och hyror.
Sällan är arbetaren i tillfälle att välja, utan får taga, hvad han
kan få, och tacka därtill. Alltför ofta stufvas familjens samtliga
medlemmar tillsammans i ett enda rum eller i ett kök; är
sof-rummet därtill mörkt eller får det dager först i andra hand, så
mycket värre. Ty framför allt i sofrummet bör det direkta
solskenet ha tillfälle att utöfva sin smittrenande verksamhet. Hur
duglig en hustru än må vara, kan man aldrig begära, att hon
skall kunna skapa ett hem af en bostad, där samma lokal kanske
är både kök, matrum, sofrum och barnkammare samt bostad för
inneboende.
Till denna grupp kunna också räknas de s. k.
egna-hems-bo-städerna., som alltmera talrikt växa upp på mer eller mindre långt
afstånd från städerna. Idealet för en bostad är ju det helt och
hållet egna hemmet, men dit torde icke så många arbetare ännu
kunna nå; dock kan man hoppas på framtiden, enär lagstiftningen
alltmer och mer söker gynna egnahemssträfvandet. De fleste
arbetarefamiljer nå väl icke längre än till ett sådant hem, deladt med
flere familjer. Att detta dock är ett stort framsteg, säger sig själft.
Sådana bostäder erbjuda i allmänhet bättre utrymmen, större frihet
och riklig tillgång på både luft och ljus. Barnen kunna vistas
utomhus och icke heller husmodern är bunden endast vid en
golfyta. Är mannen ordentlig och arbetsam, så torde det icke vaxa
omöjligt för en frisk husmor att af en sådan bostad skapa ett
godt hem, äfven om barnen äro många och tillgångarne små. Det
är emellertid icke sällsynt, att arbetarefamiljer med dylika bostäder
frestas att »lefva herrskap», isynnerhet hvad kläder och möbler
beträffar. Man ser icke sällan arbetarehustrur och framförallt deras
barn i dräkter, som alis icke tyda på små tillgångar. Äfven här
kommer det an på husmodern tillse, att icke familjen förhäfver
sig, äfven om den bor i egen »villa», utan att såväl dräkter som
möbler passa för dess samhällsställning.
Till den andra gruppen höra medelklassens våningar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
