Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Makan - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
summor för de olika posterna, men för en oförnuftig kvinnas
kunger efter granna kläder finnes det i månget kem icke någon
måttstock. En klädning kan kosta tio kronor, men den kan
också kosta hundra eller ännu mycket mera, — man kan hafva
två klädningar eller fyra eller tio eller ännu flere — och man
skall sällan få höra af en kvinna, att hon ej skulle vilja hafva
dyrbarare eller flere klädningar, än hon har.
Så snart en kvinna börjar betrakta klädedräkten såsom
hufvudsak och söker vara »lika god» som sina rikare väninnor,
då är hon på det sluttande planet. Då finner hon snart, att hon
behöfver en särskild klädning, ej blott för hvarje årstid, utan
äfven för hvarje ombyte i väderleken, ej blott för hemmet, utan
äfven för hvarje nöje utomhus, och ej blott flere exemplar, utan
dessa oupphörligen ändrade efter säsongens och modets fordringar.
Har hon kommit in på täflingarnas bana, då rubbas lätt
harmonien inom hushållet, då finnes det ingen gräns längre för
toalettutgifterna, och hela huset kan börja vackla. Har detta begär fått
makt med henne, skyr hon kanske icke hvarken att göra
inskränkningar i det nödvändiga eller, hvad som är ännu värre, att sätta
sig i skuld. Och hemmets både inre och yttre lycka går om intet
endast genom hustruns fåfänga.
För att afvärja dylika olyckor, bör den unga flickan redan
i hemmet lära sig att rätta mun efter matsäcken och lägga band
på sin fåfänga. Hon bör lära sig, att toaletten endast är en bisak,
om också en mycket viktig bisak, och att de medel, som husfadern
förmår anslå därtill, måste räcka till. Är hemmet förmöget, då må
gärna kvinnorna kläda sig dyrbart, men äro tillgångarna mindre,
måste dräkten rätta sig därefter. För ingen del får husmodern
till klädedräkten använda penningar, som äro afsedda för andra
ändamål. Kvinnor, som uppträda i eleganta dräkter, som hvar
man vet, att de icke ha råd att bära, draga också åtlöje öfver
familjen; man beundrar visst icke en sådan kvinna, man finner
henne löjlig och inskränkt och beklagar den man, hvars hustru
hon är.
Vidare böra såväl den unga flickan som hustrun veta, att
klädningen blott är en del af husets beklädningsfråga, och att den
är nästan mera beräknad på hennes uppträdande inför andra, än
för hennes egen person. Hon bör därför alltid hafva hemmets
hela beklädnadsförråd för ögonen, sålunda äfven mannens kläder
och en väsentlig del af linneförrådet.
Hon skall ständigt komma ihåg, att den del af dräkten, som
icke synes, är lika viktig som öfverdräkten, och att ett erfaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
