Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
skifva pålägges och fasthålles med en tillräckligt bred remsa af
häftplåster, som går rundt omkring lifvet. Vanligen försvinner
nafvelbråcket snart nog vid detta behandlingssätt.
Lindeklädernas afläggande.
Under de första fem månaderna måste barnet behålla sina
lindekläder, emedan det i dessa är lättast att handtera. Men så
snart det börjar att vilja resa på sig, kan man börja med andra
kläder.
Man bibehåller skjortan, tröjan och blöjan, men i stället för
manteln tages tresnibbiga byxor med knappar. Blöjan lägges
snibbformigt i dessa byxor.
Öfver byxorna drages en yllekjol och däröfver en hvit kjol
af piké eller bomullsflanell, som båda fasthållas af en kort, ej
hårdt åtsittande linda. Däröfver kommer en kort klädning af
tvättyg, hvilken måste räcka jämnt öfver fötterna, men ej längre.
Långa bärklädningar äro opraktiska, emedan de dels göra
barnet mera ohandterligt och dels försvåra dess egna rörelser och
krypförsök.
På fötterna måste barnet få strumpor och sockor af ullgarn.
Så snart det kan sitta utan stöd och får vistas på golfvet för att
lära sig krypa, måste det få kängor af mjukt skinn. Äfven
sulorna måste vara mjuka.
Man får ej köpa färdiga kängor åt barnet, utan måste beställa
dem efter fotens verkliga form.
Foten ställes för den skull på ett pappersark, och sulans
konturer uppritas med en blyertspenna. Sedan skomakaren
ytterligare tagit mått, måste han med ledning af ritningen och måttet
göra lagom stora kängor, som hvarken få vara för korta eller för
långa. Af största vikt är också, att de ej sammanpressa tårna
utan äro breda framtill. I allmänhet har man numera börjat få
klart för sig, att barnskodonen böra vara hygieniska och att moderna
skodon äro ett oting för barn.
Ofvanpå klädningen sättes cn haklapp, som genast utbytes
mot en ny, så snart den blifvit fuktig. Ar man ej noga härmed,
blir huden på hakan och halsen lätt röd och inflammerad,
hvarförutom också fuktigheten kan tränga genom kläderna och
förorsaka förkylning.
Nyss beskrifna beklädnad användes naturligtvis blott om da-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>