Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
gunga eller snurra rundt. Patienten känner kväljningar ock äckel,
panna och händer betäckas af svett och kännas kalla och helt
hastigt signar den sjuke ned och förlorar medvetandet samt blir
i större eller mindre grad känslolös. Pulsen blir liten och
andhämtningen svag.
Den hjälp, en sådan sjukling behöfver, är att läggas med
lågt eller ännu bättre något hängande hufvud. Åtsittande kläder,
kragar, snörlif och dylikt böra lösas, så att de ej genera.
Ansikte, panna och tinningar bestänkas eller baddas med kallt
vatten, eau de cologne, och för ett eller annat ögonblick låter man
den sjuke lukta på något kraftigt luktmedel (exempelvis
ammoniak). Vanligen återvänder medvetandet inom en kort stund, och
om den sjuke blott får litet lugn och ro, kryar han snart nog på
sig och är utom ali fara.
Medvetslöshet är ju dock ofta nog ett symptom, som man
har tillfälle att iakttaga vid hjärnblödningar, häftiga
febersjukdomar m. m., och som understundom kan räcka i timmar, dagar
och ännu längre. En sådan sjuk fordrar naturligen med nöd
vändighet tillsyn af läkare och bör icke behandlas af samarit.
Anfall af fallandesjuka (epilepsi) träffa personer, som lida
däraf, ofta mycket oförberedt. Anfallen äro förenade med
krampryckningar, ansiktet är rödt den sjuke tuggar fradga och är
medvetslös. Att skydda den sjuke för att under krampanfallet skada
sig bör vara hjälparens hufvudsakliga uppgift. Själfva anfallet kan,
en gång inträdt, icke kufvas och hvarje försök att med våld
uppdraga munnen eller de i kramp knutna händerna bör frånrådas,
ty de göra ingen gagn, snarare då motsatsen.
Detsamma gäller om personer, som träffas af slaganfall.
Främmande kroppar i matstrupen.
Vid ouppmärksamhet under måltiderna eller vid dålig
sönderdelning af maten kan man lätt »få i vrångstrupen», som det
kallas. Fastna större bitar (kött eller bröd), åstadkomma de en
förträngning af matstrupen, och om de kila in sig och fastna, kunna
de verka hindrande på andhämtningen och orsaka kväfning.
Mindre, främmande kroppar (fiskben, glasskärfvor) fastna i och
åstadkomma sår på slemhinnan, och känslan af dessa sårnader kan
orsaka patienten smärtor bra länge, efter sedan själfva den
främ-mände kroppen lossnat.
År den främmande kroppen stor och sitter den så inkilad,
att man ej genom kräkningsröreLser eller genom att bulta patien-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
