Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II. Moder och barn
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Många mödrar begå den stora oförsiktigheten att vädja till
fadern, när barnen äro olydiga. Det kan ju finnas fall, då
modern behöfver faderns hjälp, men i de flosta fall bör hon ensam
kunna reda sig med barnet. Dess respekt för modem måste
ovillkorligt lida stor skada, om denna behöfver hjälp för att tvinga
det till lydnad.
Ett olydigt barn måste bestraffas, men man bör därvid väl
akta sig att blifva hård eller för sträng eller orättvis, ty straffet
bör alltid rätta sig efter förseelsens art.
* *
*
Såsom redan förut sagts är barnet af naturen egenvilligt, men
denna egenvilja måste böjas under lydnadens lag. Om det genom
moderns försumlighet blifvit egensinnigt och trotsigt, måste hon
uppbjuda allt för att så tidigt som möjligt godtgöra skadan. Detta
kan blott ske genom lugnt allvar och sträng konsekvens.
Trotsiga barn, som få ostördt hållas och få uppväxa med en
mängd oarter, äro i allmänhet trumpna i föräldrars och
främmandes närvaro, där de måste hålla sig något i styr och inte kunna
lämna fritt lopp åt sin odygd. Oftast veta de inte heller, hvad
de skola göra af sig på egen hand, och hela deras varelse får en
prägel af misslynthet.
Misslynta barn äro ofta af naturen klena och sjukliga eller
hafva uppvuxit i fridlösa hem. Barn, som uppfostras i en glad,
frid- och kärleksfull atmosfär, lida sällan af dåligt humör, men
om modern är nyckfull och trumpen, meddelar hon åt barnet sitt
eget dåliga sinnelag.
Ett dåligt lynne är nära förenadt med vankelmod och
viljesvaghet. Viljans svaghet och obeslutsamhet är ett stort hinder för
uppfostran till lydnad, då det obeslutsamma sinnet alltid lider af
sedlig svaghet. Den viljesvaga människan saknar energi och
förhalar tiden med att besinna sig och tveka, tills saken slutligen
helt och hållet underlåtes.
Viljesvaga barn äro ofta vid misshumör, emedan de ej veta,
hvad de vilja, ej bli belåtna, om de få sin vilja fram, och gärna
vilja vara lydiga och snälla, men sakna förmågan att utföra sin
vilja.
Uppfostran måste gå ut på att lära barnet behärska sitt
dåliga lynne. Om detta inte lyckas genom vänliga förmaningar,
måste man tillgripa stränghet. Vet barnet, att det måste besegra
il. B. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:50:36 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kvinnbib/fragamig1/0305.html
