Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
I nära samband med aktsamheten står sparsamheten. Man
kan redan tidigt bos olika barn se skillnad i anlag, när det
gäller frikostighet och sparsamhet.
Af naturen är barnet egoist, och det får först längre fram
medkänsla för andra och lär sig att skilja på ditt och mitt.
Men oaktadt denna naturliga egoism ha små barn dock ofta stort
nöje af att dela med sig. En sådan frikostighet är inte, såsom
många mödrar tro, bevis på särskildt godt hjärta, utan blott
tecken till att barnet är mera likgiltigt för saken och är
öfverty-gadt, att det af modern får ersatt, hvad det ger bort.
Den sorglösa, barnsliga frikostigheten bör hållas inom
förnuftiga gränser, så att den inte urartar i slöseri, och den måste
därför småningom föras till en sund sparsamhet, som det är hvarje
människas plikt att beflita sig om.
Modern bör aldrig berömna barnet för dess på likgiltighet
för egendom beroende frikostighet och mena, att denna slags
gifmildhet är en dygd. Verkligt värde har blott den frikostighet,
som öfvas på bekostnad af barnets egna tycken. För att
frikostigheten skall få sedlig betydelse, får modern antingen ej alis eller
åtminstone mycket senare ersätta, hvad det skänkt bort, så att
barnet vet, att det själft måste umbära det bortgifna.
Egenmäktigt, utan moderns lof, bör ett barn aldrig få ge
bort sina saker, ty allt hvad det äger, tillhör ännu föräldrarna.
För att barnet skall kunna bli sparsamt, bör modern lära
det förstå egendomens värde och kan för den skull låta det få
en sparbössa till de pengar, det erhåller till skänks eller som
belöning för flit och godt uppförande.
Här måste vi dock särskildt varna för det felaktiga
förfaringssättet, som många mödrar iakttaga, att ofta visa barnet den
fyllda sparbössan, räkna slantarna i dess närvaro och tala om hur
mycket man kan köpa för dem, om de orörda få ligga tills
barnet blir stort. Få ej barnen då och då använda en del af sina
pengar, blir det egennyttigt och girigt.
Barnet skall vidare tillhållas att vara hushållsaktiga så att
det inte genast gör slut på godsaker, som det erhållit, vare sig
genom att äta upp eller gifva bort dem.
När barnet blir äldre, bör det få en liten summa handpengar
till nöjen och smärre nyttiga ting. Hvarje lördag bör det
redogöra för sina utgifter och bör för den skull föra en liten
hushållsbok.
Skulle det gifvit ut alla sina pengar och försummat att köpa
en nödvändig sak, måste det antingen umbära denna, eller bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
