Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
mentsförordnande att bortskänka med varm hand. Öfverskrides
denna bestämmelse, äger domstolen att vid eventuellt arfskifte göra
jämkning i enlighet med gällande lag, hvilken i berörda fall
stipulerar följande:
»Ej må någon genom testamente bortgifva eller annorledes förordna
om mer än hälften af sin kvarlåtenskap, där bröstarfvinge lefver efter.
Andra hälften falle bröstarfvinge till; den hälft kallas bröstarfvinges
laglott. Finnes ej bröstarfvinge, då må man om ali sin egendom
förordna.
Ar efter testamensgifvaren omyndigt barn, och kan det ej af sitt
arf eller annan tillgång njuta underhåll och uppfostran; då skall af
egendom, som i testamente gifven är, så mycket aftagas, som Rätten
pröf-var barnet, efter stånd och villkor, nödigt hafva, till dess det kan sig
själft nära, dock ej för längre tid, än till dess barnet fyllt tjuguett år.
Ar barn efter testamentsgifvare ofärdigt, med svår sjukdom
be-häftadt eller litet vetande, och kan det ej af sitt arf eller annan
tillgång njuta tillräckligt underhåll; då skall ock af egendom, som af
testamente gifven är, tagas hvad för barnets underhåll nödigt pröfvas,
så länge behofvet fortfar.
Nu bar man genom testamente anslagit viss årlig inkomst till
omyndigt barns underhåll och uppfostran eller till underhåll för
ofärdigt, med svår sjukdom behäftadt eller litet vetande barn; kan ej sådant
barn af eget arf eller annan tillgång njuta underhåll eller uppfostran,
må det testamente gälla för tid, som här ofvan sägs, ändå att annan
bröstarfvinges laglott dermed belastas skulle.»
Afhänder sig någon genom gåfva fast ägendom, men råkar
sedan på obestånd, så att han ej förmår försörja sig, är det
gåfvo-tagarens lagliga skyldighet att med lämpligt årligt underhåll bidraga
till gifvarens nödtorftiga uppehälle. Förvägras detta, äger gifvaren
att vädja till domstol, som bestämmer underhållets storlek, hvarvid
detta dock ej må sättas högre än till hälften af det belopp, den
skänkta ägendomen afkastar.
Samma skyldigheter åligga gåfvotagaren, om gifvaren dör och
efterlämnar barn, som saknar nödigt underhåll.
Skulle gåfvotagaren visa sig otacksam genom att göra gifvaren
uppenbar orätt, stånde den senare fritt att inom natt och år genom
stämning till vederbörlig domstol återkalla gåfvan. Dör gifvaren
under den tid, rättegången härom pågår, eller innan han försutit
tid att densamma anhängiggöra, äga hans arfvingar rätt att föra
hans talan inom natt och år, från dödsdagen räknadt.
Gåfva, skänkt för arbete eller gjord tjänst, må ej återkallas,
och äge gåfvotagaren i berörde fall ingen sådan skyldighet mot
gifvaren eller hans arfvingar, som här ofvan relaterats.
I fall, där gåfvotagaren ålägges återbörda gåfvan, men
dessförinnan sig densamma afhändt, vare han skyldig gälda dess fulla
värde till gifvaren eller dennes arfvingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
