- Project Runeberg -  Kvinnans bibliotek. Uppslagsbok för hemmet (Det bästa af allt. Bibliotek för Sveriges kvinnor) / Fråga mig! Handbok för hemmet (1908) /
45

(1903-1904) [MARC] Author: Anders Roswall With: Ingeborg Velinder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vårt hem - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

Glacéhandskar tvättas i grädde och tvål, sköljas sedan i ljumt
vatten, pinnas och torkas samt gnidas med mjukt linne. De
kunna äfven tvättas i bensin, men det förra sättet gör dem
mjukare och låter dem längre förbli rena.

Bommullsvantar tvättas i ljumt tvållödder af galltvål. Man
tar på sig vantarna och tvättar dem på händerna, tills de äro
rena. Sedan sköljas de i ljumt vatten. De torkas på ett luftigt
ställe, utlagda på rent papper. Halffuktiga strykas de mellan
papper. Silkesvantar tvättas på samma sätt.

Skodon måste framför allt göras vattentäta, om de skola
hålla sig länge. Ofvanlädret måste för den skull gnidas in med
varm lefver- eller ricinolja cch sulorna med linolja. — Så snart
skodonen blifvit genomvåta, fyller man dem med korn, hafre, hö,
torfmull eller i värsta fall med kli eller tidningspapper, så att
fukten dras ur lädret, ställer dem på en varm plats, men ej vid
kakelugnen och smörjer sedan in dem duktigt med matolja eller
något annat fettämne.

Lackskinnsskor, som under längre tid inte användas, måste
gnidas in med vaselin för att inte spricka. Gamla
lackskinnsskor kunna renoveras med »Nubian Blacking», och damkängor
kunna färgas med cidcrème i den färg man önskar. Af stor vikt
för skodonens rätta skötsel är också, att man genast låter laga
den minsta bristfällighet.

En ganska dyrbar del af den kvinnliga toaletten är hatten,
som bör behandlas med största varsamhet, äfven när man tagit
den af sig. Den bör genast efter begagnandet befrias från damm
och läggas på sin plats. Filthattar afdammas genom ett sakta
piskande med en lätt, ren handduk, halmhattar med en mjuk,
långhårig borste, sammetshattar med en sammetsborste, sidenhattar
med en bit hvit, mjuk flanell.

Hatten bör helst ställas på en hattpinne och öfverhölj as med
en bit tyll eller något dylikt, eller i en hattask med uppstående
papp-pinne. Hvita sidenhattar vilja lätt bli gula, hvarför de
böra inhöljas i en starkt blånad handduk.

Halmhattar snyggas upp genom öfverstrykning med
hattfernissa. Filthattar öfverborstas duktigt med någon fä; g, afsedd för
ändamålet.

Hvita halmhattar borstas med en tvållösning med tillsats af
en dessertsked fräspulver. De borstas sedan eft.:r med en annan
ren borste och torkas med en hvit, ren lapp. De få inte bli
mycket fuktiga, ty då förlora de fasonen.

Höga herrhattar hållas blanka med en fin borste af kamel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:50:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvinnbib/fragamig2/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free