Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
Tändernas vård.
Äfven tändernas vård är viktig. Efter hvarje måltid skall
såsom redan förut sagts, munnen invändigt tvättas med rent vatten.
Morgon och afton måste tänderna borstas med en mjuk borste,
som ej blott föres längs efter tänderna, utan uppifrån och ned, så
att matrester, som stannat mellan tänderna, kunna aflägsnas.
Till borstningen bör man endast använda kokadt, afsvalnadt
vatten, som på sin höjd fått en tillsats af litet sprit. Tandpulver,
som innehålla träkol eller andra hårda ämnen, undvikas helst helt
och hållet, likaså tandpastor och dylikt, som bland annat också
innehålla sackarin, som skadar tandbenet.
Om små barn klaga öfver tandvärk, bör man rådfråga
tandläkaren. Under de första 13 åren måste barnens tänder
regelbundet flere gånger om året noga undersökas.
Ostraffadt vanvårdar man ej mjölktänderna i förhoppning, att
man sedan genom noggrann skötsel skall kunna bättre bevara de
nya tänderna. Dessas varaktighet och styrka beror nämligen till
stor del på mjölktändernas beskaffenhet samt naturligtvis äfven på
det allmänna hälsotillståndet för öfrigt.
Vid tiden för tandombytet måste uppmärksamheten skärpas,
och bör modern tillse, att de nya tänderna komma, som sig bör.
Skulle detta ej vara fallet, måste man genast vända sig till
tandläkare.
Mjölktänderna måste lossna af sig själfva och få ej med våld
bortryckas. Man bör söka bevara dem så länge, tills de andra
framkomma och därför helst låta plombera ihåliga mjölktänder.
Barnet bör tillhållas att skona sina tänder, så att det icke
biter på alltför hårda föremål eller söka knäcka nötter o. s. v.
Sådana tilltag kunna skada emaljen och göra, att tänderna förr
bli »maskätna».
Att bita i måttligt hårda föremål, såsom hårdt bröd och
dylikt förorda3 lifligt af tandläkare och vanliga läkare, enär
därigenom blodtillförseln till tanden blir rikligare, och både dentinet
och emaljen få en kraftigare utveckling. Dieten bör därjämte vara
rik på kalk.
Mycket skadligt är att omedelbart efter hvarandra förtära
heta och kalla drycker eller födoämnen, enär därvid sprickor kunna
uppstå i emaljen, och tandröta följa däraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
