Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
De fullvuxna barnens lektyr.
Redan förut i kapitlet »Nöjesläsning» har de fullvuxna
barnens lektyr varit på tal. Vi skola här dock ytterligare sysselsätta
oss med den samma, då den är ett ytterst viktigt bildningsmedel. Å
andra sidan kan den, om den ej väljes med urskiljning, verka i
hög grad skadligt och fördärfva hela karaktären.
Hos en väl uppfostrad människa äro förståndet och känslan
harmoniskt utbildade och ej den ena på den andras bekostnad.
Om endast förståndet utvecklas och fantasien försummas, då
förslöas känslan, och människan blir trångbröstad och känslolös.
Om däremot hufvudsakligen fantasien får näring, då försvagas
förståndet, anden blir trög och för lat att tänka, känslorna sättas
lätt i svallning, och sinnet blir öfverspändt.
Uppfostran skall således bringa harmoni mellan förstånd och
känsla, men det är ej nog härmed, utan den fullvuxna bör också
söka bevara denna harmoni och därför sörja för omväxling i sin
andliga näring.
När man en längre tid arbetat med förståndet, bör man låta
detta hvila och i stället skaffa fantasien sysselsättning eller också
tvärtom.
En sådan själens dietetik är af största betydelse, och modern
måste vara mycket uppmärksam på detta, när barnen hålla på att
mogna, och karaktären danas.
Liksom hvarje annan människa har äfven det mognare barnet
ett behof af att växla mellan kroppsligt arbete och hvila, mellan
tankearbete och tidsfördrif. Det är lektyren, som bjuder anden en
sådan vederkvickelse, och det är sådana böcker, hvilkas tankar äro
klädda i en lättfattlig, angenäm form, som gifva sinnet det nöje,
som bör följa på det stränga tankearbetet.
Men lika litet som hvila och vederkvickelse få ersätta arbetet,
lika litet få de s k. roliga böckerna träda i stället för sådana
böcker, som fordra själsansträngning.
Just i detta afseendet felas mycket, ty mången vet ej riktigt,
hvad som menas med andlig verksamhet och har därför ej det
rätta omdömet i valet af lektyr. Tidsfördrif vet genom nöjesläsning
blir ofta inte annat än tidspillan, och den skenbara verksamheten
en drömmande sysslolöshet.
Mången, som är för lat att arbeta och tänka, griper i
ledsnaden efter en rolig bok och döljer lättjan bakom läsningen. Af
en sådan läsning får ungdomen hvarken bildning eller karaktär,
utan blir förvekligad samt slapp till kropp och själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
