Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Moder och barn - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Takt och ton.
Grunderna för god ton.
Mången kanske menar, att takt och ton äro alldeles det
samma, och att man ej särskildt behöfver orda om dessa båda
begrepp.
Fin takt och god ton äro dock ej liktydiga. Man kan
mycket väl ha det ena utan att samtidigt äga det andra.
Skillnaden mellan takt och ton ligger däri, att den förra är
medfödd och ej direkt kan läras, hvaremot god ton förvärfva s
genom uppfostran.
Fin takt ligger i känslan, som i rätta ögonblicket låter oss
förnimma, att vi genom ett ord eller en min skulle såra en annan.
Ett försyndande mot fin takt beror på bristande
hjärtebild-ning, som ej ryggar tillbaka från att genom taktlösa yttranden
såra sin nästa.
Sådana taktlösheter glömmas sällan och förlåtas ej heller
gärna. De flesta människor sky i längden umgänget med
personer, som visa brist på fin takt.
Taktlöst är t. ex. om man i närvaro af en mor, som har ett
ofärdigt barn, skryter med sina egna friska barn, om man nyfiket
eller skadegladt berör ämnen, som en annan helt vill lia glömda.
God ton, hvilken såsom redan nämnts, genom uppfostran
kan tillägnas, är förmågan att kunna intaga en riktig ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
