Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Tranbär.
Till samma släkte höra de röda, friskt sura, saftiga
tran-bären, som insamlas i mossar, helst tidigt på våren, då de
bevarats under snön och ha sin angenämaste smak. De likna
lingon, men äro i fruset tillstånd tunnskaliga och dunkelt
mörkröda. De ge ypperliga sylter och géléer. I Amerika odlas
tran-bäret, hvarigenom det blir mångdubbladt till sin storlek; det
utgör där ett af de förnämsta syltbären.
Enbär.
Enens bär mogna först andra året; de äro då blåvioletta,
bli vid torkningen blåsvarta, glänsande och glatta. Första året
äro de gröna. De ha en kraftig, aromatisk lukt och en söt,
kryddad, något bitter smak.
Torkade, mogna enbär innehålla icke mindre än 25 proc.
drufsocker, 4 lk proc. ägghviteämnen, 1 V2 proc. eterisk olja
och kamfer, 10 proc. harts, 7 proc. gummi och pektin
(gélébil-dande ämnen), 2 proc. organiska syror och 3 proc. cellulosa
samt något fett och äro alltså synnerligen värdefulla bär,
alldeles för litet tillvaratagna och använda hos oss.
Enbären verka liksom enbärsoljan svagt svett- oc.h
urin-drifvande och anses som en utmärkt medicin.
Af enbär beredes genever (enbärsbrännvin), enbärsdricka
o. s. v. Synnerligen stora och vackra äro enbär från Italien
och Ungern, där enbärsbusken uppnår storleken af ett träd.
Sydfrukter.
Persika.
Så kallas frukten af ett persiskt mandelträd (Amygdalus
persica), som numer allmänt odlas i medelvarma länder ocli hos
oss ofta under glas och på spalier.
Man skiljer mellan slät, glatt persika och persika med
sammetsartad yta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
