Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fint hvetemjöl Gröfre hvetemjöl Groft mjöl (gröpe)
Vatten ................................. 13 12 13
Ägghviteämnen (gluten, m. m.)...... 10 12 9
Fett .................................... 0,9 1,3 0
Socker och stärkelse.................. 75,6 72 76
Osmältbar cellulosa .................. 0,2 0,9 0,2
Närsalter .............................. 0,4 1 0,4
Rågmjöl.
Detta är mindre hvitt än hvetemjöl, men har för öfrigt
ungefär samma kemiska sammansättning. Det skiljer sig dock
från hvetemjöl därigenom, att dess ägghviteämne (gluten) icke
låter uttvätta sig.
Äfven af rågmjöl äro de finare sorterna fattigare på
ägghvita, fett och närsalter samt afförande ämnen än cle gröfre,
men däremot något rikare på stärkelse; groft rågmjöl är sålunda
att föredraga framför fint, åtminstone för hvardagsbrödet.
Man bör tillse, att rågmjöl ej innehåller hvitblåa eller
gredelina prickar, hvilket tyder på närvaro af den giftiga
mjöl-drygan.
Kornmjöl.
Detta förekommer ganska sällsynt i handeln; endast i
Norrland användes det i större utsträckning.
Vid längre kokning i vatten afsätter sig en olöslig massa,
hvarigenom det skiljer sig från andra mjölsorter, som helt och
hållet upplösas.
Ofta förfalskas det medelst tillsats af kalk, som fräser vid
begjutning med svafvelsyra.
Hafremjöl.
Detta har en gråaktig färg, en jämn och fin massa samt
är tämligen rikt på fett (5 à 6 proc.) Det användes ej så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
