Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Ett par droppar svafvelsyra få ej åstadkomma någon
färgförändring, allra minst till rödt.
Genom att breda ut profvet på en bit rent, hvitt postpapper,
är det lätt att undersöka, om det innehåller smulor, kvistar, sten
och damm, trästycken, fjäder och andra föroreningar, isynnerhet
om man använder lupp.
Gnider man med fuktigt té mot hvitt papper, så kan man
misstänka, att téet är färgadt, om papperet får en blå, grön eller
rödbrun färg, särskild om denna färgning är stark. Om
affärg-ningen efter begjutning med hett vatten blir svartaktig, är téet
sannolikt färgadt med metaller och i så fall giftigt. Rent té
färgar papperet endast smutsgrått.
Man kan också afdunsta en del af infusionen i en hvit
porslinsskål; om därvid en svart, glänsande beläggning återstår,
kan man misstänka färgning, medelst grafit, bly eller kol.
Redan förut utdraget tée är fattigt på téin och har endast
i ringa grad de äkta téets lifvande verkan.
Inblandning af främmande blad förrådes dels genom besk
och sammandragande smak hos infusionen, dels genom bladens
form, om man sakta och vackert rullar upp dem (våta) och
betraktar dem med förstoringsglaset. Har man lärt sig känna igen
det äkta tébladet, är det ej synnerligen svårt att sedan skilja
det från främmande blad.
Kakao och choklad.
Kakaoträdet hör hemma i mellersta Amerika, men odlas i
alla tropiska länder. Dess gurkliknande frukter innehålla en
mängd smärre frön, kakaobönorna, som utgöra råmaterialet till
de många former af choklad, som förekomma så allmänt i
handeln.
Kakaobönan.
I motsats mot kaffe och té äro kakao och dess produkter
inte blott njutningsmedel utan också värdefulla näringsmedel.
De innehålla nämligen rätt betydliga mängder stärkelse, fett,
ägghvita och mineraliska salter. Genom att rostas i heta
blecktrummor bli bönorna mera aromatiska, och den bittra smaken
blir förmildrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
