Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
151
Gröna.
Pistacier (pistach). Spenat,
samt blandningar af ofvannämnda gula och blå färger.
Brändt kaffe.
Brändt socker.
Choklad.
Bruna
Kateku.
Kina.
Lakrits.
Äkta bladguld.
Äkta bladsilfver.
Metalliska.
Äkta musselguld,
Äkta musselsilfver.
Jäsningsämnen och bakpulver.
Pressjäst.
Erhålles vid beredningen af brännvin och tillhör klassen
öfverjäst. Råmaterialen äro malt och råg. Hufvudsakligen
utgöres den af mikroskopiska svampar, som utveckla sig på
bekostnad af socker och stärkelse. Genom utpressning i
filtrer-pressar befrias jästen från vätska och kallas därför pressjäst.
En vanlig inblandning är stärkelse, som bidrager till jästens
hållbarhet. Stärkelsetillsatsen bör dock ej vara alltför hög. Så
kallad preserverad pressjäst, som är afsiktligt uttorkad och som
är afsedd för skeppsprovianteringen, är tillsatt med en betydlig
mängd stärkelse. Ej sällan inblandas öljäst (som tillhör klassen
underjäst) i pressjästen.
God pressjäst måste ha en mjuk och smidig konsistens, får
dock ej vara lös utan tämligen fast, så att den ej klibbar vid
fingrarne. Den har en angenäm, syrlig lukt, som svagt
påminner om frukt.
Själfva jästsvampen förvandlar stärkelse till socker och
socker öfverföres sedan till alkohol och kolsyra. På jästens
förmåga att föröka sig själf beror dess egenskap att genomsyra
hela degen.
Om en del af degen förvaras från den ena dagen till den
andra, erhålles surdeg, hvilken kan användas som jäst. Sur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
