- Project Runeberg -  Kvinnans bibliotek. Uppslagsbok för hemmet (Det bästa af allt. Bibliotek för Sveriges kvinnor) / Handbok i varukännedom för alla (1909) /
191

(1903-1904) Author: Anders Roswall With: Ingeborg Velinder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

191

Sådana sjukdomar äro: oj alltför långt framskriden rödsjuka lios svin;
inflammationer, som ej bero på förgiftning och ej framkallat
allmän infektion (blodförgiftning), centrala nervlidanden såsom
koller hos hästar, korslamhet och tetanus hos kor; sjukdomar,
förorsakade af parasiter, som ej sitta i köttet och ej kunna
öfver-flyttas på människor; alla lokalsjukdomar, som ej bilda
smitthärdar, hvarvid de angripna organen böra aflägsnas m. m.

Det säger sig själft, att om också sådant kött kan användas
som människoföda, så är det dock hvarken lämpligt eller smakligt
att förtära det. Tyvärr bli dock de fullt friska djuren allt
mindre allmänna.

Oxkött.

Oxkött är det gemensamma namnet på kött från oxar, tjurar
och kor. Efter som köttet af oxen, — helst den gödda — är
det bästa, får allt kött af nötkreatur namnet oxkött; namnen
"kokött", "tjurkött", hör man aldrig, liksom om det icke funnes
andra nöt än oxar i världen.

Godt oxkött. Ko- och tjurkött.

Godt oxkött bör ha en liflig, högröd färg samt ljus, nästan
hvit talg. Det bör ej vara alltför fett och ej ha alltför tjocka
trådar. Det får icke vara alltför mörkrödt eller blårödt, ej
heller alltför ljust rödt; talgen får icke vara seg och mörkgul.
Man bör kunna söndergnugga en sen- och benfri bit mellan
fingrarne; annars är köttet af för gamla djur. Märgen i de
grofva benen bör vara gråröd och fast och ej lukta surt och
unket.

Bäst är kött af gödda oxar; det är fast, men ej segt, fettet
är hvitt, fast och fördeladt mellan köttfibrerna (marmoreradt).
Färgen är hos unga oxar klart röd, hos äldre mörkare. Ar det
segt och torrt, härrör det från gamla, utsläpade dragoxar eller
också af gamla kor.

Kött af 5—7 års friska och välskötta kor kan i godhet
jämföras med kött af gödoxe.

Tjurkött är användbart, om det kommer från unga djur;
äldre tjurars kött är hårdt och torrt och får en skarp och
obehaglig bismak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:51:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvinnbib/varor2/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free