- Project Runeberg -  Kvinnans bibliotek. Uppslagsbok för hemmet (Det bästa af allt. Bibliotek för Sveriges kvinnor) / Handbok i varukännedom för alla (1909) /
216

(1903-1904) Author: Anders Roswall With: Ingeborg Velinder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

Franska viner.

Bourgogne- eller Burgundviner.

Dessa härstamma från det historiska Burgund, numera
departementen Yonne, Cote-d’or, Saone och Loire; hit höra
jordens ädlaste och mest eldiga viner; en del Bourgogneviner äro
dock ganska enkla. Smaken är angenäm, något sammandragande
och bouqueten fin; alkoholstyrkan är jämförelsevis stor. De bästa
ha en mycket vacker röd färg; de hvita sorterna äro milda i
smaken, mycket aromatiska och lämpliga till dessertviner.

Man skiljer mellan 3 grupper af Bourgogneviner:
högbour-gogne. hufvudsakligen från Cote d’or, lågbourgogne från Yonne
och Macon från Saöne och Loire.

Till högbourgogne höra de charmantaste viner, som kunna
fås, starka, eldiga, vackra i färgen och med ypperlig bouquet.
De indelas i fyra klasser; de förnämsta i hvarje klass äro:

l:a klassen: Nuits, Romanée, Chambertin, Clos de Yougeot,
Yolnay, Pomard, Richebourg, Meursault, S:t Georges, Beaume, m. fi.

2:a klassen: Marsannay, Mxin, Savigny, Chambolle, o. s v.
Äfven dessa äro särdeles goda viner.

3:e klassen: Puligny rouge, Chorey, St. Romain, Nantoux,
m. fi. Dessa äro mera hållbara än de finare slagen, ha en
vacker färg och äro ganska goda.

4:e klassen: hit räknas svagare vin af den s. k.
gamay-drufvan, såsom Couchey, Bligny sous Beaume, Perrigny les
Dijon, m. fi.

Bland hvita Bourgogneviner räknas Montrachet ainé,
Mon-trachet Ruligny m. fi. till l:a klassen; till 2:a klassen räknas
Meursault, Blagnj-, Perrières, Goutte d’ore, Motrachet Batard,
o. s. v.

Lågbourgogneviner äro skarpare i smaken och påminna
om Bordeauxviner. Till 1:a klassen räknas: Olivotes, Pitoy,
Perrières, Preaux m. fi. Till 2:a klassen höra Auxerres,
Epi-neuil, Irancy. Till 3:e klassen: Avalon, Vezelay, Senlis, Migraine,
Marguerite m. m.

Bland hvita lågbourgogneviner utmärka sig Chablis, Epineuil,
Vaumorillon, Villeneuve, Planchet, Cöte de Dennemoine; de
påminna om champagne och af vissa sorter tillverkas äfven sådan.
Bäst är chablis, som har en fin arom och en angenäm smak och
längre än de öfriga bibehåller sig klar och genomskinlig.

Maconvinerna äro tjockare och ha mindre fin bouquet än
högbourgogne, Till förstklassiga sådana räknas Torint, Chenas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:51:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvinnbib/varor2/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free