Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
Likörer.
Likör är namn på en hel mängd ganska olika slags drycker,
som hufvudsakligen utgöras af blandningar af sprit, socker och
kryddande ämnen i olika proportioner.
Likörartade drycker började framställas redan på 1200-talet
af medeltidens kemister, men under flera hundra år användes
de uteslutande för medicinska ändamål; "det gudomliga vattnet"
var då ej fullt så välsmakande som nutidens likörer. Det var
italienska sockerbagare, som funno på att tillsätta aromatiska
ämnen; de gåfvo sina varor namnet liquori, och då de såldes
billigt, voro välsmakande och spritstarka, dröjde det ej länge,
förrän det "medicinska gudomliga vattnet" var en omtyckt
bord-likör. Vid hertigen af Orléans bröllop mod Katarina af Medici
år 1532 användes dessa drycker vid måltidens slut och därmed
voro likörerna så att säga lancerade i världen.
De bästa likörerna kallas rosoglio efter den itahenare, Rossolo,
som först började sälja likör. Rosoglio äro också namnet på en
särskild likörsort, som innehåller mycket litet socker. Till finare
likörsorter räknas Marasquino eller Maraschino, som erhålles af
vilda körsbär (Prunus Mahaleb) och hvaraf Marasquino di Zara
anses vara den förnämsta; Ratafia är också en med fruktsaft,
särskildt körsbärssaft, försatt likör af finare slag; Curacao (uttalas
kyrasså), framställes, när den är äkta, af skalen till en grön
pomeransart, som odlas å den västindiska ön Curacao.
Chartreuse, en mycket berömd likörsort, Som framställts af
de numera fördrifna munkarne i det gamla kartusianerklostret
La grande Chartreuse i departementet Isère i Frankrike. Den
beryktade likörens, sammansättning (den s. k.
chartreusekompo-sitionen) är munkarnes hemlighet.
Anisette är en likörsort, som får sin smak af anisolja.
Absinth beredes genom att destillera malörten med sprit.
Därjämte tillsättes anis, fenkol och andra kryddor. Den är
vanligen färglös. Sprithalten varierar mellan 35 à 6G
volymprocent. Den anses vara högst skadlig för nervsystemet och
verkar vid rikligare bruk fullständigt ödeläggande.
Andra likörer äro:
Ingiver eller ingefärslikör, persico, pepparmyntlikör,
kummin-likör, Bénediktiner-munklikör, Bonekamp of Maagbitter, Crëme de
menthe, Vanillecrëme, som är mycket tjockflytande.
Likörerna äro vanligen mycket alkoholstarka; de innehålla
mellan 34 och 59 (absinth ända till 66) volymprocent alkohol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
