Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265-
darne korsa hvartannat inslag, alla de jämna hvartannat.
Därigenom blir tyget lika på båda sidor och
starkare och fastare än alla enkelbindningar. Tyget
motstår mycket kraftigt slitning och trådarne
kunna ej fastna och utryckas. Det motstår
nötning utmärkt och hål uppkomma ej så lätt
därpå som på andra väfnader.
När man i allmänhet talar om lärft, menar
man tvåskaftad, tät linneväf, som framställes af
lin och användes till mångahanda ändamål.
Det finare lärftet, som vanligen kommer
från Holland, Irland, Westfalen, Frankrike eller
Norrland, användes till kragar, skjortveck,
näsdukar m. m. Det allra finaste är batist (kammarduk), som väfves
af det finaste och jämnaste handspunna linnegarn. Det gröfsta
lärftet användes till segelduk, packväf, tältduk m. m.
Kypertväfnader.
I kyprad eller flerskaftad väf äro korsningàrne mellan
trådarne ej så många. I t. ex. femskaftad kypert går en
in-slagstråd öfver fyra varptrådar och under den femte. Härigenom
kommer kypertväfven att visa betydligt mera
inslag än varp på öfversidan och tvärtom på
undersidan.
Utmärkande för kypert äro de på snedden
öfver väfnaden löpande ränderna; dessa väfnader
kallas också diagonal. Kypertväfnader kunna
också visa lika mycket varp och inslag på hvarje
sida, om t. ex. mönstret innehåller 6 varptrådar,
hvaraf 3 och 3 höjas öfver hvarje inslag. Kypert fordrar minst
3 skaft; vanligast är den fyrskaftade.
Olika slag af kypertväfnader äro bruten kypert, som förr
benämndes parkum och mycket användes till dynvarfsväf,
spets-kyperl, där varpen bildar zigzagränder, korskypert, med
snedränder från båda hållen, som regelbundet skära hvarandra.
Dräll är en kyperartad linneväfnad, som man plägar
använda till enklare duktyg, handdukar, bolstervar och dylikt.
Dräll väfves dels i hel-, dels i halflinne och är antingen blott
kyprad eller försedd med mönster. Olika slags dräll äro:
bol-stervarstyg, fast, jämn kypert i mångahanda färger, vanligtvis
randigt öller rutigt; duktygsdräll, som liknar bolstervaret, men
Fig. 77. Lärft,
(tvåskaftad väfnad).
Fig. 78. Femskaft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
