Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362-
af rotdelar eller någon gång bladstjälkar från jättepalmer. De äro
elastiska ocli styfva ocli förekomma under åtskilliga olika namn,
såsom llajah, Rafali, Medgen, Bakow m. fi.
Bad- och toalettsvamp.
Den vanliga tvättsvampen är en hornartad väfnad, som
består af långa, elastiska rör, hvilka förgrena sig ytterst fint
och växa omkring hvarandra, så att det hela bildar ett fint
och segt nätverk, sammanhängande i alla riktningar. Denna
massa genomdrages af håligheter, aom hos olika svampsorter
äro olika stora nch äfven hos samma svamp kunna växla från
ytterst stora till ytterst små.
Denna svampmassa utgöres af skelettet eller stommen af
vissa mycket lågt stående djur, spongier, hvilka tidvis räknats
till växtriket och antagits vara alger. Svampen förekommer
på hafsbottnen, 200 — 600 meter under hafsytan, och uppfiskas
genom dykare, släpnät, harpuner och krokar.
De nyupptagna svamparne pressas, bultas och torkas,
hvarigenom de befrias från de slemmiga svampdjuren och äro sedan
färdiga att utgå i handeln. Numera underkastas de äfven
blekning, medelst svavelsyrlighet eller dylikt ämne; i synnerhet
de sämre, bruna och mörka kvaliteterna. Härigenom bli de
visserligen vackert halmgula, men åtminstone vid stark
blekning förlora de betydligt i mjukhet, bli hårda, sköra och
ovaraktiga. Framför dylika blekta äro de mörkare oblekta sorterna
att föredraga.
Vid inköp af tvättsvamp bör man noga undersöka, att
svampen är mjuk äfven i fullt torrt tillstånd, ofta händer det,
att bedrägliga köpmän hålla styfva svampar en smula fuktiga
för att de skola kännas mjukare.
Bäst är den badsvamp, som fiskats på stort djup; den är
vanligen finare och mjukare än alla andra sorter, slät och jämn,
utan större håligheter och till formen tungliknande. Porerna
äro små och täta, färgen ljusgul. Den är i allmänhet fri
från sand.
Svampar af sekunda kvalitet äro hårdare ocli fastare i
väfnaden, ha större porer och flera håligheter än den
föregående. Färgen är ofta mörkgul eller brun, om svampen ej på
kemisk väg blifvit blekt. Formen är ojämn, vanligen tunn och
flat. De kallas i handeln med ett gemensamt namn
zimocca-kvampar. Sådana komma mest från Kreta och grekiska öhafvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
