Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384-
I de flesta fall betalas varor af vanligt ben alldeles för
dyrt, ty de segla gärna under elfenbenets flagg.
Vanligt ben är emellertid mycket mera poröst än elfenben,
har alltid mörka punkter och strimmor, som tydligt upptäckas
med lupp ock kan aldrig antaga en så slät och varaktig
polityr som det hårda, täta elfenbenet, hos hvilket man först vid
260 gångers förstoring kan upptäcka några porer; till färgen är
det vanliga benet mera blåhvitt än elfenben, som stöter i gult;
vanligt ben blir efter ganska kort tid gult och gulbrunt, under
det elfenben först långt senare mörknar.
Till tangenterna i våra pianon användes vanligen hjortben,
som genom blekning kunna fås vackert hvita, en egenskap, som
dock så småningom försvinner.
Elfenben.
Akta elfenben erhålles af elefantens betar; en enda sådan
kan ge 75 à 80 kilogram elfenben; det hårdaste elfenbenet fås
från själfva spetsen; det mest genomlysande (transparanta)
elfenbenet kallas glasben.
Elfenbenet är det tacksammaste material man känner för
sniderier och svarfning, det låter skära sig i de tunnaste,
genomlysande skifvor, och låter med det allra bästa resultat polera
sig. Kineser och japaner äro sedan gammalt mästare i
elfen-benssniderier; de utmärka sig för stor konstnärlighet och smak
och ådagalägga ofta ett oerhördt tålamod.
Skuret i tunna skifvor användes elfenben förr i stor skala
till underlag för miniatyrmålningar; nnmera förstår man äfven
att å sådana reproducera fotografiska bilder. Dylik
elfenbens-fanér är mycket omtyckt till inläggning å finare möbler och
användes ofta tillsammans med perlemor, sköldpadd m. m.
Surrogater.
Det äkta elfenbenet skiljes från närstående surrogater genom
sin egendomligt nätartade struktur, där mörkare gula linier korsa
hvarandra i den hvita grundmassan. Vid mikroskopisk
undersökning framträder denna skillnad alldeles afgörande.
Dylika surrogat äro: fossilt elfenben af mammutbetar, som
finnas såsom lämningar i Ishafstrakterna efter det för många
tusen år sedan utdöda, jättestora mammutdjuret. Dessa djur
framgräfves numera i massor ur den eviga isen. Sådant är
bättre än vanligt ben, men kan ej mäta sig med elfenben.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
