Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag ju för i våras. Ni vägde mitt guldstoft på den där
vågen.
Biträdet. Kan inte hjälpa det. Order.
Dave Harney (i spänning.) Och inget socker?
Biträdet. Inget socker.
Dave Harney (tankfullt, med dämpad röst.) Konstigt,
det må jag säga. Väldigt konstigt. Jag har två
fem-hundrafots-inmutningar i Eldorado och är ägare till fem
millioner så visst som en cent, men jag har inget socker
till mitt kaffe eller min majsvälling. (Plötsligt förbittrad,
vill rasa på biträdet, denne drar sig uttråkad undan
bakom disken.) Djävlar anamma! Ett så’nt förbannat land!
Jag säljer rubb och stubb, jag far tillbaka till Staterna!
Jag... jag ska... jag ska tala med direktören. (Går
hastigt mot dörren till vänster.)
Biträdet. Nej, håll! (Dave Harney stannar.)
Direktören är upptagen. Vanderlip är inne hos honom.
Dave Harney. Bråkar han också om socker?
Biträdet. Nej.
Dave Harney. Då går jag in. Dave Harney väntar
varken på Vanderlip eller någon annan. (Rycker upp
dörren, som är märkt ”Privat”)
Vanderlip (syns i dörren på väg ut.) God dag, Dave.
Vad är det för brådska?
Dave Harney. God dag, Vanderlip. Har ni något
socker att sälja?
Vanderlip. Nej, men jag vill köpa .. .
Dave Harney (avbryter.) Har ni inget socker, så får
ni inte göra några affärer med mig. (Rusar in genom
dörren och slår igen den efter sig. Allmänt skratt bland
guldgrävarna omkring kaminen. Biträdet gör en
förtvivlad åtbörd. Vanderlip öppnar dörren ett ögonblick och
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>