De svenska kvinnornas rösträtthistoria / I. före 1912 / 2 (1912) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska kvinnorösträttsrörelsens historia i korta drag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— de kvinnor, som hade egen debetsedel,
och det är inte godt att säga,
hvad som gjorde att kvinnorna, utan
att de själfva begärt det, då fingo
denna rättighet. Men det var mästadels
blott ett litet fåtal kvinnor
ur den besutna klassen, som den tiden
kunde få rätt till egen debetsedel
och först genom ett allmännare
kvinnans utträngande på arbetsmarknaden
steg siffran på de kommunalt
röstberättigade kvinnorna
nämnvärdt.

Getrud Adelborg.

År 1884 bildades Fredrika Bremerförbundet,
som verkat för flera
gagneliga och genomgripande reformer
för kvinnorna, men först
1899 började detta förbund direkt
arbeta för den politiska rösträtten
genom att petitionera om rösträtt
för kvinnor. För att stödja en af
borgmästare Lindhagen 1902 i Andra
kammaren väckt motion om utredning
och förslag angående kvinnors
rösträtt, anordnade förbundet
ett möte, vid hvilket beslöts en
skrifvelse till riksdagen med sympatiuttalande
för motionen ifråga.

Kvinnorna ha nu börjat taga sin
sak i egna händer och Fredrika Bremerförbundet
anordnar ett nytt
möte, där en komité tillsättes för
befrämjande af rösträttsrörelsen
bland kvinnor. Nästan samtidigt
hållas möten å Folkets hus i Stockholm,
där likaledes en komité för
samma ändamål tillsättes. Dessa
båda komitéer sammanslås och
kort därefter kan man se verkningarna
af deras arbete i det att i
juni 1902 den första rösträttsföreningen
i vårt land bildas och dess
namn blir: ”Föreningen för kvinnans
politiska rösträtt i Stockholm”.
Och så börjar den stora vandringen
af kvinnorösträttens apostlar ut öfver
landet.

Tätt i spåren följa sedan föreningar
i Göteborg, Lund, Helsingborg,
Upsala, Gefle, Karlstad, Linköping,
Norrköping, Ronneby, för att endast
nämna några af de tidigare och 1903
sammansluta sig de då bildade föreningarna
till ”Landsföreningen för
kvinnans poltiska rösträtt”, som
följande år ingår i den internationella
alliansen, hvilken nu räknar
22 anslutna länder.

I Landsföreningens stadgars första
paragraf bestämdes att föreningen
skulle verka för rösträtt
för kvinnor på samma villkor
som män. Denna paragraf
fick några år senare förändrad lydelse
i det att orden och valbarhet
inflickades såsom mera direkt
uttryck för föreningens slutliga mål.
Genom att läggas på denna breda
basis, rösträtt och sedermera valbarhet
på samma villkor som
män och genom att på sitt program
icke upptaga någon annan fråga,
kunde föreningen inom sig
samla alla kvinnor, hvilka samhällsklasser
eller åskådningar de för öfrigt
tillhörde och i enighetens och
sammanslutningens tecken gick föreningen
sin gifna och raka väg
fram under hård kamp till framgång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>