De svenska kvinnornas rösträtthistoria / I. före 1912 / 6 (1912) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den svenska kvinnorösträttsrörelsens historia i korta drag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

saken ryckt nära sin lösning, men
utredningskrafvet blef i stället ett
medel i motståndarnes hand till den
uppskofspolitik som nu tog sin början.
Den liberala ministären 1905
hade sagt ifrån att den ej ville
sammanblanda kvinnornas rösträttsfråga
med männens, som just då
stod inför afgörandet efter en 40-årig
ihärdig kamp, utan ville uppskjuta
frågan tills den förra var
löst. Kvinnorna opponerade kraftigt
häremot och vände sig med sina
förhoppningar till den nya konservativa
ministär, som efterträdde den
liberala. Denna visade sig icke obenägen
att tillmötesgå kvinnornas
kraf, men hänvisade till den af riksdagen
begärda utredningen i frågan
och uppsköt dymedelst år från år
allt aktivt åtgörande.

Carl Lindhagen.

1907 väckas 6 motioner i riksdagen
med delvis olika kraf och den
slutliga voteringen står om en reservation
inom konstitutionsutskottet
till förmån för herr Hörnstéens
motion om allmän rösträtt och valbarhet
för kvinnor på samma villkor
som för män. Andra kammaren afslår
den med 133 röster mot 91.

Jämsides med motioner af herr
Sjöcrona samt af socialdemokratiska
och Lindhagenska grupperna,
framför Liberala samlingspartiet
1908 för första gången såsom parti
genom sitt förtroenderåd en motion
om rösträtt och valbarhet för kvinnor
såsom ett tillägg till det hvilande
förslaget om allmän rösträtt för
män, hvilken motion dock delade de
föregåendes öde att afslås i båda
kamrarna. Följande år medför likväl
en afsevärd seger i det att den
då af Liberala samlingspartiet förnyade
motionen om rösträtt och valbarhet
på samma villkor som män
tillstyrkes af konstitutionsutskottet
och bifalles utan votering i
Andra kammaren medan den däremot
röner rakt motsatt öde i den
Första. 1911 bifaller Andra kammaren
på nytt Liberala samlingspartiets
motion, men den faller
dock i riksdagen, liksom de öfriga
af hrr Beckman och Bergström
samt socialdemokratiska gruppen
väckta motionerna.

Karl Staaff.

Vi ha så hunnit året 1912 med
dess nya män i regering och riksdag
och med det i trontalet bebådade
regeringsförslaget om politisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>