De svenska kvinnornas rösträtthistoria / II. 1912-1918 / 4 (1912) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De svenska kvinnornas rösträttshistoria i korta drag. 1912-1918

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kvinnornas riksdagshistoria t. o. m.
1912 är framställd i en läsvärd broschyr
av d:r Gulli Petrini och kommer
att fortsättas av henne, varför endast
dess yttre konturer här uppdragas.

Som bekant var det socialdemokratiska
partiet det första, som uppsatte
kvinnans politiska rösträtt på sitt program.
Sedan följde det liberala partiet
exemplet. Endast högerpartiet har i
ännu icke skänkt frågan sin sympati.

Ester Brisman.

Vid 1913 års riksdag förelåg intet
förslag om politisk rösträtt för kvinnor.
Nästa års trontal bebådade en
kungl. proposition. Konungen yttrade:
»Övertygad att rättvisans och statsnyttans
förenade synpunkter kräva en
utsträckning av den politiska medborgarrätten
även åt landets kvinnor»
etc. Detta lät ju hoppfullt. Men hoppet
grusades när den Hammarskjöldska
regeringen i februari efterträdde den
Staaffska, och riksdagen en månad därefter
upplöstes.

Vid den därpå följande s. k. »majriksdagen»
var läget förändrat. De
liberalas antal hade smält ihop, men
Liberala samlingspartiet väckte dock
motion i båda kamrarna om rösträtt
och valbarhet för kvinnor. Det Socialdemokratiska
partiet upptog samma
krav i sin motion om grundlagsändring.
För att stödja de väckta förslagen
framlades den 2 juli kvinnornas väldiga
opinionsyttring och en deputation från
L. K. P. R. uppvaktade statsminister
Hammarskjöld med begäran om regeringens
stöd. Detta nekades under
förebärande att regeringen var bildad
för andra syften och dessutom icke
var enig i frågan.

Gerda Planting-Gyllenbåga.

I debatten den 22 aug. om den
liberala motionen deltog justitieminister
Hasselrot i Första kammaren med
ett varmhjärtat, entusiastiskt anförande.
Frågan föll dock med 76 röster mot
46. I Andra kammaren antogs den
med 107 röster för och 84 emot.
Socialdemokraternas motion föll i båda
kamrarna.

1916 uppvaktades statsministern ånyo
med begäran om kungl. proposition
till 1917 års riksdag och lovade ta
saken i övervägande. Nekande svar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>