Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Döda ord (1891)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prov på döda ord, som kunde få liv igen.
Viktor Rydbergs fyndiga försvenskning av datera
till dagteckna väcker lätt tanken därpå, att vi
sakna rent svensk motsvarighet till substantivet
datum. En sådan har dock funnits i dagtal; 1734 års
lag, Kellgren och Strinnholm begagna uttrycket Ȍr-
och dagtal» (av en urkund eller för en händelse);
en författning av 1750 talar om »åhr- månad-
och dagetahl». Uti exemplen användes, såsom man
ser, dagtal i en mindre vidsträckt betydelse,
än datum kan brukas, nämligen då det senare ordet
även innefattar årtal. Men biskop Olof Laurelius
(omkr. 1650) tyckes taga ordet i den mest omfattande
betydelsen av datum. Då vi hos den gamle biskopen
läsa om »dagetalet», få vi anledning att förarga
oss över den otymplighet, utländingen datum visar
däri, att han varken kan antaga slutartikel eller
genitivändelse utan att göra sig löjlig.
Om en annan av Rydbergs ordskapelser, arvsägen
(= tradition), erinrar arvsaga. Olof von Dalin
talar om »våra Eddor och Arfsagor», då han vill
beteckna sagor, som kommit till oss från våra
förfäder. Begreppet saknar, mig veterligen, annat
uttryck och kan knappast få ett mera enkelt och
träffande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
