Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru den gamla isländska litteraturen kommit till oss (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Sverre) lät historien över sin egen regeringstid
skrivas av en islänning. Ungefär samtidigt erkänner
den danske krönikeskrivaren Saxo, att islänningarna
voro utomordentligt rika på fornsägner.
En väsentligt medverkande orsak till denna
islänningarnas litterära överlägsenhet under
den kristna tiden låg däri, att kyrkan på Island
blivit mera nationell, mindre romersk, än i det
övriga Skandinavien. Medan i Sverige, Norge och
Danmark skaror av utländska munkar och präster
under konungarnas hägn uppträdde fientligt icke
blott mot den gamla läran, utan mot nästan allt,
som tillhörde den gamla hedniska bildningen, var det
inom den isländska fristaten hövdingarna, de forne
offerprästerna, som togo den nya gudstjänsten om
hand: de byggde kyrkor och förblevo ägare av dem,
de anskaffade präster, vilka i viss mån kommo att
betraktas såsom deras tjänare, eller ock läto de
själva prästviga sig. Kort sagt, det uppstod ingen
ny hierarki, kyrkan blev ingen stat i staten, utan
de världsliga maktinnehavarna endast togo sig samma
överhöghet över den nya kulten, som de haft över
den gamla.
Längre fram blev det visserligen något annorlunda,
men under övergången från hedendom till kristendom
och ett gott stycke in i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
