Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru den gamla isländska litteraturen kommit till oss (1886)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre som behövde åtgå, dess bättre var det. Därför
har skrivaren dels använt en mängd förkortningar, dels
ock väl tillsett, att han icke lämnat någon rad – än
mindre någon större del av sidan – öppen och oskriven.
Förkortningarna utgöra en förargelseklippa för den,
som läser isländska handskrifter. I de äldre äro de
väl ej så synnerligen talrika, men de växa snart i
antal, och skrivarna pläga ådagalägga stor fyndighet
i att anbringa dem ofta, men tyvärr föga noggrannhet
i att göra det regelbundet.
Som det enklaste slaget av förkortning [1] kan man
anse bruket av ett litet tecken över raden för
att angiva en eller flera bokstäver, som borde ha
stått i raden. Ett sådant tecken (som för övrigt
kan förekomma även i modern skrift), är ett kort
vågrätt streck, uttryckande, att ett m eller n bör
tilläggas. Detta tecken fick emellertid dessutom
flera andra betydelser: det kan angiva, att en hel
stavelse, vari n ingår, är utelämnad, det kan i vissa
ord uttrycka ännu starkare förkortning, t. ex. bk =
byskop (biskop), alm = almáttigr (allsmäktig), och
detta i vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
