Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiens vittnesbörd om afgudarna - Kvinnan i politik och religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grymta efter råd och lägenhet. De unga gesällerna bilda sällskap och
stryka kring gatorna för att hos bekanta tränga in och uppföra s. k.
fastlagsspel, små dramatiska tillfällighetsstycken, stundom af allra
betänkligaste art, stundom oskyldiga. (Sid. 247—8.)
När man nu allestädes förevisat utklutade kinamissionärer i
„bönehusen“ och negerpajas-sångkörer, „David och Goliat" o.d.
gemensamt med teatern, kan det vara på tid, att kvinnan
protesterar bort hela trollkonst-systemet. Det är att märka, att
när kvinnan bidrager till prelaternas inkomst och njutning, då
ropa de icke „tige edra kvinnor i församlingen!"
Kvinnan i politik och religion.
Profetissan Mirjam, syster till Moses och Aron, är den
första kvinna, som bland Israels folk omtalas såsom tjänande
publiken. Gud sände henne med hennes bröder att leda folket
från Egyptens träldom till frihet och lydnad under den
rättvise och store Konungens spira. (Mika 6: 4.)
Kvinnans förmåga att väcka de ädelmodiga, starka
hjältarna och leda dem till lysande segrar, belyses af följande fakta:
Då Israels land härjades af fientliga härar och
röfvareband, hvarigenom hela nationens makt och alla fredliga hem
ruinerades, vågade ingen man resa sig till försvar för folket.
Men den modiga Debora fattar det bräckliga statsskeppets
roder och, oaktadt furstarnas tvekan och feghet var så stor,
att Barak säger: „Om du far med mig, så drager jag åstad;
men far du icke med mig, så drager icke heller jag", så ledde
hon honom till en lysande seger och såsom domarinna
betryggade nationens fred i 40 år. Då hon uppstod, var bonden utan
land och förtvinad, men hon återgaf mannen rätten till
jorden, och Guds fria gåfvor flöto fritt genom det lyckliga,
fredliga hemmet, där kvinnan satt som kärlekens härskarinna.
När judarna voro dömda till döden i Babels land, där de
voro i fångenskap, var det judinnan Ester (drottningen), som
frälste hela nationen. Hon begagnade kvinnans vanliga vapen,
skönhet, vältalighet, bön och tårar, och huru väl hon lyckades
visa konungens ord: „Hvad beder du, drottning Ester, det man
dig gifva må? Hvad begär du? Ja, ock halfva riket, det skall
ske dig." Mannen sporrades att skydda, det han älskade, då
faran ställdes till hans sinne. Den starke hjälten är lik vax
under kvinnans hand.
Den sköna men ädla enkan Judit framkallar vår beundran.
Judarna hade efter stora lidanden kommit till ro i sitt land,
och man fröjdade sig öfver det kära hemmets frid: men
fienden omringade snart fästet, ruin och död hotade dem, och alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
