Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Hvilka svenska kvinnor äga kommunal rösträtt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad gäller särskildt för prästval?
Å frågodagen kan kallas 4:e profpredikant och
har hvarje röstande då endast en röst. Vid själfva
valet röstar man med bevillningskrone- och fyrkröster;
på landet får man endast en röst för hvar 5:e
inkomstfyrk.
Obs. Främmande trosbekännare och de, som anmält sig
till utträde ur statskyrkan, äga icke rösträtt å kyrkostämma
och vid prästval.
Gift kvinna äger att vid präst val utan fullmakt rösta för
sin man, om denne är frånvarande.
Hvilka kommunala uppdrag kan en kvinna
innehafva?
Kommunalt röstberättigad kvinna kan väljas till
ledamot af skolråd och barnavårdsnämnd (för
varnartiga barn) samt beskattningmämnd.
Äfven icke röstberättigad kvinna kan utses till
ledamot af fattigvårdsstyrelse, som ej utgöres af
kommunalnämnden, och af fosterbarnsnämnd (för tillsyn
öfver fosterbarns vård).
I Stockholm kan röstberättigad kvinna äfven utses
till ledamot i stadens fattigvårdsnämnd,
folkskoleöfverstyrelse och styrelsen för stadens arbetsförmedling.
Det är en medborgerlig plikt att utöfva sina
kommunala rättigheter.
 |
| O. L. Svanbäcks Boktr. Stockholm 1907. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
