Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Jen stora skillnaden mellan den politiska och den
kommunala rösträtten är som vi alla veta, att
den förra, så långt den över huvud sträcker sig, är
byggd på personlighetsprincipen, den senare däremot
helt och hållet på förmögenhetsprincipen. Den
politiska rösträtten är personlig i den meningen, att den
endast kan innehavas av människor, icke av
menigheter, bolag eller andra s. k. juridiska personer, t. ex.
sterbhus och dyl. Den visar sig vidare såsom
personlig däri, att den hos sina innehavare förutsätter
vissa rent personliga egenskaper, en viss ålder,
normalt förstånd, bostad inom valkretsen o. s. v. samt å
andra sidan däri, att den åt alla röstberättigade ger
samma inflytande — en man, en röst.
Med den kommunala rösträtten däremot förhåller
det sig på annat sätt. Den är så gott som uteslutande
byggd på förmögenhetsgrundval: varhälst det finnes
en förmögenhetsmassa eller en arbetsinkomst av en
viss storlek, är denna beklädd med kommunal
rösträtt, alldeles oberoende av om den, som äger denna
förmögenhet eller denna inkomst, är bosatt inom
kommunen eller icke (blott han är svensk medborgare),
om det är en person eller ett bolag, om det är en
fullmyndig eller ett barn eller en sinnesrubbad o. s. v.
— naturligtvis utövas i sistnämda fall rösträtten genom
en annan, förmyndaren, liksom ett aktiebolag röstar
genom sin disponent. Och här är ej heller fråga om
någon personlig likvärdighet: liksom den kommunala
rösträtten direkt bygger på förmögenheten eller in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
