Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
egendomsgemenskap upphäves, så att var och en äger
sitt och till den andras endast har arvsrätt, ej
samäganderätt eller giftorätt, medför detta sätt att lösa
frågan den fördel, att det åtminstone icke utgör något
hinder för att komma fram på denna väg. Principen
om gift kvinnas äganderätt i den mera inskränkta
bemärkelse, i vilken man vanligen tar detta ord,
harmonierar fullkomligt med en kommunal rösträtt, byggd
på den egna debetsedeln såsom huvudregel.
Den andra utvägen att skaffa de gifta kvinnorna
kommunal rösträtt, nämligen att dela mannens
samlade röstetal mellan de båda makarna, bygger
däremot härvidlag på en helt annan grund. Skola rösterna
delas, blir det enda naturliga, att de delas lika; allt
annat blir det rena godtycket1. Även här är den
ledande tanken den stora och allmänna principen om
mannens och hustruns likställighet inom äktenskapet,
men här blir det en likställighet byggd på
egendoms-gemenskapens grund — tänker man sig det
familjerättsliga korrollariet till denna ordning, blir det
närmast den verkliga och fulla samäganderätten, där båda
ha allt sitt gemensamt och båda ha rådighet, så att
alltså den ena aldrig kan disponera över
förmögenheten utan den andras samtycke.
Här finnes ingen plats för den egna debetsedeln
utom möjligen i de fall, där full boskillnad finnes, där
makarna således medvetet givit sig själva en
undantagsställning — där finge man väl även på det
skattepolitiska och offentligrättsliga området taga konse-
1 Jag skall dock här bekänna, att detta ej var min första
tanke, utan jag stannade ^ursprungligen vid, att hustrurna
skulle få x/3j mannen alltså behålla 2/3 av det samlade
röstetalet. Borgmästare Lindhagen, med vilken jag något rådgjort
om saken, ställde sig emellertid avgjort på den ståndpunkten, att
rösterna borde delas lika. Som min första ståndpunkt endast
förestavats av ett slags blygsamhetsskäl, en Önskan om att
göra reformen mera smaklig för de äkta männen, medan
borgm. Lindhagens ju i alla avseenden är principiellt riktigare,
har jag numera — med glädje och tacksamhet — övergått till
denna senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
